Selma Lagerlöf och det moderna samhälle

För oss, vuxna, barndomen är en väl värld fullt av ljus, ömhet och tilltro. Ett barn är gedigen och oskyldig. Sådana föreställningar har vi och just därför bok och film där ondskan är barn, framkallar äkta förskräckelse. De onda barnen upplevs som något onaturligt och skrämmande.

Med onda vuxna träffas vi då och då och har en viss erfarenhet att förhålla sig till sådana. Hur skulle man förhålla sig med ett ont barn och på vem ligger ansvaret för barnet? Jag menar inte ett barn som skriker i affären hela tiden, den som är nyckfull och icke uppfostrat utan den som förkroppsligar ondskan med sina onda tankar och gärningar. Den som gör det med ett visst uppsåt att göra andra illa.

I sista tider ser vi mer och mer beskrivningar och gestaltningar av onda barn inom litteratur och filmproduktion. Varifrån kommer de onda barn? Idéerna om barnuppfostran har ett samband med kulturen, religionen, ekonomi och maktförhållandena i samhället. Psykologerna påstår att personligheten formas av arvet och miljö.

När började människor undra om problem när det gäller uppfostran? Är det först under 1900- talet man verkligen har insett vilken betydelse barndomen har för en människas liv. 100 år sedan skrev Selma Lagerlöf en saga som hette Bortbytingen.  Under livets gång läste jag många  hennes bok, t ex. ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, men inte denna saga.

I Bortbytingen är ett par ute i skogen med sin son när han plötsligt byts ut mot ett troll. Fadern vill lämna trollungen att dö i skogen, men modern lyssnar till sitt goda hjärta och tar med sig bortbytingen hem.

En underbar berättelse om en kvinnans gode hjärta.

Hur bondekvinna förhåller sig till trollbarnet så behandlas hennes biologiska barn på samma sätt. «…Оch var gång, som ni  navade och höll på att tappa bortbytingen, höll hon också på att falla med mig». Stakars bondefru visste inte att hennes förhållande till trollungen påverkar hennes son, men hon tog hand om honom på så sätt som hon kunde.

Medan jag läste boken fick jag en känsla att i slutet av berättelsen den fula trollungen växer upp till en snäll person och räddar folk från den fina men onda pojken som blev uppfostrad av trollen. Just därför var jag lite förvånad över slutet och även besviken. Jag började analysera varför haft jag sådana känslor. 

Sagan «Bortbytingen» visar oss att ingen uppfostran kan förändra trollungen. Den förblir så som den var född.

I filmen ”Projekt Nim” ser vi också att varken uppfostran eller god inställning inte kunde ändra Nim.

Människor som håller på med hundsselektion vet att det finns båda ”snälla” och ”elaka” raser. Och om hunden beter sig aggressivt mot människor måste den isoleras.

År 1987 genomförde britttiska psykologer W F Gabrielli, Sarnoff A Mednick och B Hutchings en undersökning på 14 427 fångar som blev adopterat när de var barn. Det visade sig att nästan varje brottslingen hade haft minst en biologisk förälder som begått olika typ av brott. 

Det finns några psykologiska teorier som lägger stor vikt vid miljöpåverkan i människans utveckling medan beteende i sig är inlärt. Andra teorier säger att omgivningen inte kan bestämma formerna, bara skapa bästa möjliga förutsättningar för uppfostran.

Jag ansåg hela tiden att arvet spelar en stor roll i människans utveckling och det går jätte svårt att ändra arvet. Men om man kollar på min reaktion till «Bortbytingen» tycker jag att den teorierna om omgivnings roll verkar mer attraktiva för mig nu.

Jag vill tro på den goda som räddar världen.

Sagan är sagan. Allt är enkelt och världen delar sig i svart och vit.  Men i den moderna världen och moderna böcker är allt annorlunda.

            I filmen «Boy A» möter vi en kille som heter Eric Wilson och hans vän Philip Craig. En fin tjej från deras klass sade någon gång grymma ord mot dem och efter det bråkade Philip med henne och mördade henne. Bägge killar straffades och satt i fängelse. Flera år går förbi och de blir släppta från fängelse. Men samhället vill inte glömma deras brott. En grupp ”hämnare” hittar Philip och mördar honom och imiterar mordet som en självmord. Sedan letade ”dem” efter Eric och spårade honom via internet.

Eric byter namn och blir Jack Burridge. Hans handledareTerry hjälper honom att hitta boende och jobb, och hjälper honom i hans ny värld. Terry har stora bekymmer med sin son Zeb, vilken han lämnade hos sin mamma för länge sedan för karriärs skull. Zeb växer upp och kommer till Terry för att bo tillsammans. Terry älskar Jack och tycker honom vara hans ”bästa skapelse”.

Jack  försöker bygga om sitt liv. Han är jätte snäll. På jobbet hittar han en fin tjej Michelle och en vän Chris. Tillsammans med Chris riskerar han sitt liv för att rädda en liten flicka från en krossad bil.

Zeb är svartsjuk på Jack. Han hittar lösenordet till faderns dator och avslöjade var Jack befann sig i.. Folk börjar en jakt på Jack. Han flyr från staden men inga väntar på honom och det finns inga som hjälper honom. Det enda som han har att göra kvar är att dö.

Om vi går igenom den här filmen för att analysera vem är god där och vem är ond då ser vi så.
Är Eriks och Phillips föräldrar onda? Ja.
Är tjejen, som kallar dem ”skräp”, ond? Ja.
Är Terry, som lämnade sin son, ond? Ja.
Är Chris, som var Jacks bästa vän och ville inte kännas vid honom, ond? Ja.
Är Michelle, som gick ifrån sin pojkvän utan att lyssna till någon förklaring, ond? Ja.
Är Zeb, som förrådde sin far och Jack, ond? Ja.
Är samhället, som började en jakt på Jack, ond? Ja.
Den enda, som inte såg ond ut i den här filmen, är Jack. Killen som blev dömd för mord.

Och nu måste jag föreslå en lösning till problemet ”onda bar”.
Jag har inte en...